Ibland hjälper det inte hur mycket man funderar, planerar, organiserar och förbereder. Ibland går det åt skogen ändå. Ibland är det av en så enkel anledning som att tekniken inte fungerar som den ska. Det händer att allt det där man trodde man skulle hinna med på lektionen som såg så lång ut på schemat inte alls hanns med, eller att de uppgifter man knåpat ihop inte alls var så svåra eller kluriga som man trodde och så står man snopet i slutet av lektionen utan en reservplan. Ibland går det åt skogen för att man är sjuk, eller får förhinder, och tvingas vara hemma från jobbet. Och ibland går det åt skogen för att den där uppgiften man tyckte var så fantastisk på söndag kväll är på tok för svår och måste göras om på plats.
Egentligen går det sällan åt skogen riktigt ordentligt, och relativt kort erfarenhet som gymnasielärare krävs för att man ska lära sig anpassa sig efter snabba förändringar och duktiga elever man helt har underskattat i sin planering. Men, precis som i alla jobb, så har lärare inte möjlighet att lyckas 100% av gångerna. Att vara på topp, jämt, är omöjligt. Och när det går åt pipan (antingen lite eller mycket) är det skönt att ha stöd från både elever och fantastiska kollegor.
Det är roligt, givande och lärorikt att vara lärare. Så länge det finns utrymme även för oss att misslyckas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar